Gott Nytt 2013!

Oj vad länge sen det var jag skrev här! I början av sommaren blev jag gravid. Och har inte mått så bra. Hela graviditeten har gått ut på att släppa taget om sånt jag tyckte jag borde göra. Jag har fått öva på att sluta prestera och ge upp och ge mig hän till livet självt. Det har alltid varit en utmaning för mig, att tillåta mig att bara vara utan att prestera något, för vem är jag då?

Vem är jag om jag inte är någon för någon annan? Om jag inte gör någon skillnad i världen? Om jag inte bidrar till andra? Vem är jag om jag inte drar mitt strå till stacken, jobbar och bidrar till familj och samhälle, om jag inte ens orkar göra mig vacker för mig själv och min omgivning, om jag inte orkar städa? Vem är jag som jag är, bara rakt upp och ner? Har jag tillåtelse att få finnas utan att göra något? 

Nu är det ju så att är man gravid, så är man kanske utifrån sett väldigt passiv, men inuti bär man ju på hela universum. En ny människa håller på att utvecklas och skapas inuti en och använder sig av ens egen kropp och energi för att bli denna människa. Det är en av de största uppoffringar en kvinna kan göra, låta sig bli en puppa som en fjäril skall växa i. Man har ingen aning om hur man själv kommer att påverkas, man bara följer med på resan. Så, jag har ju egentligen varit allt annat än passiv under dessa snart 9 månader som gått, men i mina känslor och tankar har jag verkligen fått öva på att sluta prestera och bara vara. Jag är så lycklig och tacksam för att jag fått den möjligheten. Att barnet inuti mig liksom tvingade mig till att sätta mig ner och ge upp. Bara vara. Tillåta mig att vila, be om hjälp och bli bidragen till. 

Nu kan barnet komma vilken dag som helst och det skall bli så spännande att få möta det lilla knyttet och lära känna den. :)

Jag har haft tid att tänka mycket och här kommer några tankar om Självtillit som jag vill dela med mig av. 

Mina tankar om självtillit

Detta är något vi bygger upp ifrån vårt första andetag. Här är vi totalt beroende av de vi har runt omkring oss och vi är starkt knutna till vår egen mor som ger oss närhet, stöd, mat, kärlek, dvs näring. Finns inte mamma närvarande, får vi ett surrogatstöd. Viktigt är närhet! Jag har hört att ett spädbarn som får mat, men ingen närhet dör av undernäring. 

Enda från början behöver vi uttrycka våra behov för att få vad vi behöver. Mat, sömn, närhet och bli bytta på. Vi skriker för att kommunicera. Får vi våra behov tillgodosedda blir vi nöjda och trygga. Vi vet att vi får det vi ber om och vår tillit stärks. Får vi däremot inte våra behov tillgodosedda blir vi mer osäkra som individer och behöver öva mer på att känna tillit som vuxna.

Hur bra tillit vi har till oss själva beror på hur vår omgivning reagerar på de behov vi uttrycker som barn. Får vi möjlighet att lyssna till och lita till vår inre röst som säger till när vi behöver något? Får vi äta när vi vill och hur mycket vi vill? Eller trugas det med oss och tvingas vi kanske att äta mer än vi behöver redan av mammas mjölk, för att göra mamma nöjd? Mamma kanske är orolig för att vi inte får i oss tillräckligt och för att ge henne ro, äter vi mer än vi vill och har behov för.

Får jag röra mig som jag vill? Eller måste jag gå hela tiden bara för att jag just har lärt mig att gå? Får jag rörelsefrihet? Får jag lov att öva min balans genom att gå upp och ner på pallar, gå i trappor eller blir jag hela tiden överbeskyddad så att jag inte själv finner min balans så att jag själv vet vad jag klarar och inte klarar av?

Får jag leka med vatten, trots att det blir blött på både kläder och golv, men så att jag lär mig om vatten?

Får jag respekt när jag skriker och säger ifrån? Alltid kanske jag inte får bestämma, men de vuxna kan ändå bekräfta att de ser mig och hör min vilja och i kärlek förklara att vi ändå måste tvätta munnen m.m.

Får jag kärlek bara för att jag finns till? Känner jag att jag duger precis som jag är? Eller måste jag prestera för att få kärlek, för att känna mig älskad? Är jag ok precis som jag är? Jag tror att om jag får möjlighet att känna att jag är bra precis som jag är som barn, då har jag möjlighet att känna mig ok resten av livet. Jag har en grundtrygghet och vet att jag duger som jag är. Jag har tillit till mig själv-självtillit.

Det är inte lätt som förälder att alltid tillgodose våra barns behov och ens våra egna. Vi kan bara göra vårt bästa. Och det är det som är så härligt i livet. Vi är inte här för att vara felfria och perfekta. Vi är här för att utforska och växa i kärlek till oss själva och vår omgivning. Vi lär av våra erfarenheter och det finns alltid utrymme till att växa, för oss alla.

Gabriella

Lyckoskola-finn ditt inre syfte!

Är semestern viktigare än livet? 

Jag har någon gång hört någon säga "människor planerar sina semestrar mer än de planerar sina liv". Min första tanke var, "ja men självklart ska man planera sina semestrar väl, för de är ju bara några veckor av året som man har ledigt tillsammans och då är det ju såklart jätteviktigt att man tar väl vara på dessa dagar, så att man får ut så mycket som möjligt." Men sen tänkte jag till och kom och tänka på Pippi Långstrump som bara ville börja i skolan för att få jul och sommarlov och då blir det hela lite mer absurt hur många av oss lever våra liv. Och nog är det så att om vi till stor del lever våra liv så att vi blommar upp först på semestern och känner att vi är fria och lyckliga, då har vi kommit ganska långt ifrån den frihet och njutning som vi hade som barn när vi levde i nuet och lät det mesta bli till en lek. Nog är det så mycket viktigare att vi planerar våra liv utifrån vad vi vill ägna vår tid och energi åt? 

Så blir semestern bara något extra härligt, men livet är stimulerande och harmoniskt i sig. 

Men hur skall detta gå till?

Hur kan jag skapa mitt liv utifrån vad jag vill? Går det ens?  

Jag måste väl ändå ta ansvar för min ekonomi och göra samhällsnytta? Ja, men vi är ju alla skapta unika. Vi har alla olika intressen och specifika kvalitéer som vi är extra stimulerade av att ägna oss åt. Och allt börjar med en tanke som sen blir till ord och handling, så om vi börjar med att i tanken tänka vad vi vill ägna oss åt, verkligen vill, inne ifrån hjärtat, avskiljt från alla borden och bortom all materiell lycka. Vad vill jag göra med min tid? Vad får mig att blomstra? Vad är mitt syfte med mitt liv här på jorden? Att skapa ett syfte för sig själv och sitt liv, tror jag är grunden för ett lyckligt liv. Annars irrar vi mest runt och är som ett frö för vinden. Att följa vår inspiration och vårt inre syfte, det är att sant ta ansvar för våra liv och i nästa tur samhället i sig. Då behöver vi inte en massa pengar och saker som kompenserar för vår inre lycka eller för vårt dåliga samvete för våra barn som vi inte har tid att träffa, eller några lyckopiller eller sjukskrivningar. ALLA skulle tjäna på att vi tar vårt fulla ansvar för vår egen lycka.

Så Lyckoskolan denna gång vill inspirera dig att hitta eller skapa ett syfte med ditt liv. Syftet finner du genom att fokusera på vad som verkligen inspirerar dig i livet. När du vet vad som inspirerar dig, tex Du älskar att se andra människor växa som människor. Då vet du att vad du än gör eller var du än är, så kan du fokusera på just detta och då alltid bli inspirerad. Du kan prata med människor om detta och du kan stötta dem på sin resa. Du kan utbilda dig inom detta område och göra det till ditt jobb. Syftet är att inspirera dig själv och andra att växa som människor. Om du istället älskar mat och att laga och experimentera med smaker, färger och ingredienser så kan du avsätta tid i ditt liv så att du regelbundet ägnar dig åt detta, ditt största intresse. Du kan bjuda in vänner och familj att komma och avnjuta dina rätter. Om du vill startar du en verksamhet och lever på detta intresse, eller så väljer du att ha det som en hobby. Så det kanske inte alltid handlar om att ändra om ditt liv helt och hållet. Kanske du redan har yrket du trivs med och känner dig tillfredsställd med. Men det kanske är själva balansen jobb/fritid/familj som brister. Då är det balansen i livet som behöver återupprättas.  Ditt syfte kan då vara att njuta av ditt liv i alla områden.

Nästa steg, efter att du i tanken har kommit på vad syftet är med ditt liv, så pratar du om ditt syfte, du pratar med andra om detta som du älskar att göra. På så vis kommer du att komma i kontakt med människor som kan hjälpa dig och stötta dig i att uppfylla ditt syfte. Sen lever du efter ditt syfte dagligen för resten av livet, så länge det syftet stimulerar dig. Slutar du känna inspiration, så sätter du dig på nytt ner och känner efter vad du vill göra. Ibland kan det ju vara så att vi växer ifrån vårt syfte på vägen, eller så var inte syftet så genuint som vi först trodde. 

Livet är en ständig resa och meningen tror jag är att vi hela tiden utvecklas till mer lyckliga individer. När vi är lyckliga delar vi med oss av vår lycka till andra och tillslut är vi bara en enda stor lycklig människorskara på denna jord som vill varandras väl. Och det är väl ett syfte i sig!;)

Önskar dig all glädje och lycka i att skapa ditt liv och ditt livs syfte utifrån din inre inspiration och lekfullhet! Allt är möjligt och allt startar med bara en tanke, som sen blir till ord och handling. Lycka till!

Tala är silver - Tiga är GULD!

Är det så? 

Jag tänker tillbaka på när jag för många år sen deltog i en veckas tyst retreat, hur jobbigt jag tyckte det var till en början att inte få prata, men sen när veckan var slut hur onödigt jag tyckte det var att börja tala igen. Jag hade lagt märke till hur mycket energi som går åt till att använda och uttala ord och även att vara social. Under veckan slutade jag helt upp med att vara social. Vi var alla inne i vår egen bubbla. Vi behövde inte möta varandras blickar och nicka artigt. Vi behövde inte längre bekräfta att vi såg varandra. Jag behövde inte längre få bekräftelse att andra såg mig. Det var så skönt! 

Hur mycket säger vi egentligen som inte har något egentligt  värde? Eller som till och med kan såra någon annan? Varför pratar vi så mycket? Varför är vi så rädda för att vara tysta tillsammans?

Det finns ett värde i att tänka före man talar. Vad vill jag egentligen säga? 

När jag tänker innan jag talar så blir mina meningar annorlunda formulerade till skillnad från om jag bara talar utifrån mina osorterade tankar. Ibland kan det vara skönt att bara lätta sitt hjärta och låta det tala med allt som kommer, men då är det viktigt att den man talar med kan hålla sin distans och lyssna utifrån sitt hjärta och inte gå igång på alla tankar som flödar. Detta kan man göra med någon man känner förtroende för. Då är tala GULD, för då kan man förlösa känslor som man inte velat kännas vid och som man lagt ett lock på. Då är talet förlösande! Men annars så är det som att vi pratar en massa för att INTE känna efter. 

Hur ofta tar vi ansvar för det som kommer ut ur vår mun? 

Jag tror att vi skapar vår egen verklighet och väljer vi ord som är negativa, som: jag kan inte, jag orkar inte, jag är inte bra på, jag är så dålig på.. Jag har inte råd, jag har inte tid, svordomar... Så är det vad vi hela tiden skapar som en sanning. Istället kan jag för min egen skull tänka till och vända en tanke jag tänkt till att säga: Jag väljer att prioritera att göra fint här hemma istället för att åka och träna t ex. Istället för att lägga fokus på att jag inte hinner, så gör jag det till ett medvetet val som jag då kan vara nöjd med. Jag kan alltså välja att använda ord som stärker mig, som gör att jag känner att jag tar ansvar för och äger min situation, istället för att den kastas över mig. 

När jag väljer att tänka ansvarsfullt blir så även det som kommer ur min mun ansvarsfullt. Jag har lättare för att sprida positiv kraft runt mig, som skapar möjligheter istället för hinder. Jag kan vara ett stöd för andra som inte lärt sig att ta ansvar över sina tankar och ord och istället för att hålla med om att det är "synd" om dom, kan jag finnas där som ett stöd, utan en massa ord.

Jag kan också ta ansvar för mitt eget behov av tystnad och låta bli att omge mig med människor som bara pratar utan att tänka.

Innan du säger något till en annan människa, tänk efter om du tror att det är något som stärker eller sänker henne och välj dina ord därefter. 

Ibland är tiga GULD och tala silver.

Önskar dig en Guldfylld dag!

Skönheten finns hos betraktaren!

Lyckoskolan fortsätter!

Du känner väl till uttrycket "skönheten sitter i betraktarens ögon". Och så är det ju! Vi har ju alla olika åsikter om vad vi finner vackert eller mindre tilltalande. Men är det inte så med allt? Sitter inte allt i betraktarens ögon? Jag har börjat undersöka vad det är människor talar om och vad jag själv talar om. Visst talar vi om det som intresserar oss? Det som upptar våra egna tankar. Då är det ju så härligt när man träffar "likasinnade" som tänker och vill tala om samma saker.  

Men nu till saken! Du skall få en liten uppgift. Ta med dig tanken att vad än människor du möter talar om, så handlar det om dem själva. Det gäller även dig! Så fort någon har en åsikt som dig eller om någon annan, så är det egentligen den själv den pratar om. Så när du har någon åsikt om någon annan, så har du den åsikten om dig själv. Därav uttrycket: "Du kan inte älska någon annan mer än du älskar dig själv." Och det är så sant! Ju mer du lär dig acceptera dina olika sidor, desto lättare kan du acceptera andra människor med dessa sidor. Och som Jesus sa: "När du pekar på någon, kom då ihåg att tre fingrar pekar tillbaka på dig själv. " Så sant så sant!:)

Men hur gör denna insikt oss lyckligare? Får vi inte bara dåligt samvete att tänka så? Prova!!! Du kan ju aldrig förändra någon annan än dig själv, så  när du slutar försöka ändra någon eller slutar fokusera på det negativa hos andra (och dig själv) frigör du en massa energi. När du pratar skit om någon annan, kan du vara ganska säker på att det finns någon som pratar illa om dig med. Och är det så du vill ha det?

Nästa gång någon säger något negativt till dig kan du känna efter om det ligger någon sanning i det? Ibland kan det ju göra det. Men om du inte känner att det är sant för dig, då kan du vara säker på att det enbart ligger i betraktarens ögon och då behöver du varken ta illa vid dig eller bli arg på personen ifråga. Du kan bara lyssna till vad den har att säga, (eller låta bli) och önska den allt det bästa för att den skall bli vän med den sida hos sig själv, som den har så svårt för att se hos dig.

Har du tankar, frågor  eller upplevelser kring detta, skriv gärna ett inlägg!

Mycket nöje! /Gabriella:)

Lyckoskola

Heeeeej!!!

Long time no seen... Hoppas att ditt år har varit fantastiskt hittills, med allt vad det innebär med utmaningar och möjligheter att växa och utvecklas till din fulla potential som människa. :)

När jag pratar med människor runt omkring mig och när jag reflekterar över mitt eget liv så är det mycket som händer. Vi får alla möjligheter och utmaningar för att släppa gamla negativa mönster som håller oss nere i energinivån, så att vi istället kan blomstra och vara de fantastiska varelser vi en gång föddes som. :)

Jag tänkte starta en Lyckoskola här på bloggen, som jag ju givetvis kommer att gå själv. Den handlar om hur jag kan skapa lycka i allt som pågår och är, varje dag.

Första lektionen är: Energin går dit jag fokuserar!

Jag satt på ett kafé idag där servitrisen utbrast när något gick fel: "Det är verkligen inte min dag idag!" Varpå hennes kollega svarade med: "Men gör den till din då!"

Kan man det? Det är just vad vi skall öva på! Att skapa varje dag, till vår egen dag!:)

Så vad kan du välja att tänka på som får dig att känna dig lycklig? Ta några sekunder och slut dina ögon och tänk tankar som du mår bra av. Upprepa detta några gånger under dagen. 

Så fort du blir medveten om att du tänker en negativ tanke, väg då upp den tanken med två positiva tankar som du mår bra av. Det kan vara saker du är tacksam för. 

T ex du möter en sur människa som blänger argt på dig, lyft då upp ansiktet mot solen och känn hur den värmer dig och tänk vad härligt det är att kunna andas frisk luft. 

Eller du får en oförutsedd räkning på posten, tänk då på  saker du har i ditt liv som är ovärderliga i pengar, som en relation, din hälsa, en talang... Det finns inga regler. Det handlar bara om att välja att rikta tankarna åt sådant som du mår bra av att tänka på som en undersökning i vad det ger. Hör gärna av dig och dela med dig av dina upplevelser!

Varmt lycka till!

Gabriella :)

2012!!!

Nu har det nya året börjat...2012. Ett spännande år som det pratats om sedan lång tid tillbaka. Vill tipsa om en film som jag känner är stärkande då stora förändringar sker och då det kan vara lätt att tappa fotfästet ibland. Se film!

Önskar dig allt det bästa, tills vi hörs igen! :) /Gabriella

Gott Nytt År!

Året lider mot sitt slut och där jag sitter viner vinden med full kraft utanför fönstret. Jag väljer att tänka på det som förnyelsens vindar som kommer och drar med sig allt gammalt använt, så jag passar på att släppa taget och låter vinden ta med sig negativa känslor och tankar som jag inte längre vill ha. Jag är inte mycket för att skapa nyårslöften, däremot ser jag på varje nytt år som en möjlighet att skapa nytt. Som en ny chans att skapa mig själv och mitt liv till det jag drömmer om. Så jag har skapat en liten ritual som jag gör varje nyårsafton, eller strax där innan. Där jag skriver ner på ett papper allt det som jag känner att jag vill släppa taget om. Så bränner jag det sen i min kamin, men har du ingen kamin kan du ta en lerkruka och bränna upp det i tex. När man skriver ned vad man vill släppa taget om är det viktigt att skriva: Härmed släpper jag taget om tex min rädsla för att misslyckas, eller min dåliga matvanor... Se till att undvika ordet INTE då vår hjärna har svårt att ta till sig det ordet och då kan du få mer av det du INTE vill ha. ;)

Efteråt, eller under de första dagarna på det nya året: skriv ner på ett papper vad du vill skapa med det nya året, vad du vill dra till dig och spara sen detta på ett ställe, så du kan ta fram och titta på det under året. Det är spännande och se när året har gått, vad som gått i uppfyllelse, eller om du har ändrat dig på någon punkt. Det du drömmer om idag, kanske inte är vad du drömmer om imorgon! Vad jag har märkt när det handlar om att drömma och skapa vad man önskar, så är det viktigt att vara konsekvent. Ändrar man sig hela tiden, så blir det bara pannkaka av det hela. Det är ju i och för sig ganska gott med pannkaka, men är det oxfile man önskar sig istället, så kan det bli ganska frusterande när dessa pannkakor dyker upp hela tiden.. ;)

Så känn in vad det verkligen är du önskar dig och ha tålamod och tillit och se dig själv leva det liv du drömmer om och ta emot allt det vackra du önskar dig. Om du mår bra, så gör du gott för andra, så det är att ta ansvar för både dig och resten av din omgivning och världen, att skapa livet så som du drömmer om. Har man, vill man bara ge, ge och ge!!!!

Så jag önskar dig ett riktigt Gott slut på det här året och en fantastisk början på allt det nya och fantastiska som kommer med det nya vackra året 2012!

Varma hälsningar Gabriella :)